av Olle Dahllöf och Thomas Storn
Serier om kvinnor, för kvinnor, och av en kvinna – därtill av en mycket framgångsrik kvinnlig tecknare, det är Margit Uppenberg (1906-1967) och hennes serier “Pian” och “Topsy”, men serierna utgör bara en del av hennes produktion från fyrtio år som tecknare. Under signaturen Gobi kom hon att signera otaliga illustrationer, reklamteckningar och karikatyrer. Därtill tillhör hon en relativt exklusiv skara svenska tecknare som även finns representerade utomlands, för hennes del i amerikanska tidskrifter som New Yorker, Esquire och Collier´s.
Gobi föddes 1906 i Stockholm. Yrkesvalet föll sig antagligen ganska naturligt då hennes far, Gunnar Widholm, var konstnär och bland annat medverkade i skämttidningen Kasper i början av förra århundradet. 1924-29 studerade hon vid Konstfack i Stockholm och fortsatte därefter att utbilda sig i Frankrike. Inspiration och vidareutbildning fick Gobi säkerligen även genom utlandsresor från slutet av tjugotalet och framåt till USA, Spanien med flera länder där Mexiko var något av favorit. Under trettiotalet tecknade hon för tidningar som Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. 1937 anställdes Gobi som tecknare vid Nya Dagligt Allehanda och när tidningen upphörde 1944 flyttade hon över till Expressen, som hon kom att medverka i fram till sextiotalet, men hennes illustrationer och skämtteckningar dök även upp i veckotidningar som Svensk Damtidning, Allers Familjejournal och Se.
Gobis skämtteckningar bär på tydliga amerikanska influenser, inte minst hennes tjusiga kvinnor som blev något av hennes signum. Skämtteckningar från bildtidningen Se samlades 1959 i albumet Gobiten. I förordet konstateras att ”Gobi har den högst ovanliga förmågan att med sitt ritstift förena skönhet och skämtlynne. Hon kombinerar anekdoten i ord med den attraktiva pinupteckningen. Hon gör det med smak, gott humör och en betydande portion vardagspsykologi.”
Gobi hade bredd i sin produktion. Hon tecknade för barn och gjorde serier i Folkskolans barntidning, sedermera Kamratposten. Hon medarbetade i en liten bok som i rimmade ramsor gav lekförslag till sessorna på Haga, illustrerade böcker om rättstavning, mödragymnastik, kläd- och skönhetsråd och i början av femtiotalet gjorde hon omslagen till böckerna om Kati av Astrid Lindgren. För Dagens Nyheter tecknade hon under trettiotalet serien “Tyra”, 1943-1958 gick “Pian” i Husmodern och 1955-1956 “Topsy” i Bildjournalen.
“Topsy” handlar om en ung kvinna som lämnar det lilla samhället för arbete på ett varuhus i Stockholm. Slumpen vill att hon får anställning som balettdansös. Hon ”blir upptäckt” och får vara med i en film, något den svartsjuke pojkvännen Lennart inte alls uppskattar. Det bär vidare till Italien och ytterligare filminspelning. Här träffar hon och blir kär i en greve med det skönklingande namnet Castrovillard. Gobis teckningsstil med en elegant, schvungfull linjeföring för tanken till dåtidens modeteckningar, något som förstärks av att serien publicerades i svartvitt och rött. Tonläget är påtagligt femtiotal och romantiknovell, den smälter väl in bland Bildjournalens reportage om film- och teatervärldens storheter.
Om Topsy söker sig ut i världen håller sig Pian i stället på hemmaplan. I “Pian” är det folkhemmets medelklassfamilj som står i centrum, vilket får sägas vara helt i linje med veckotidningen som den publicerades i. Serien präglas av ett visst mått realism, som att det syntes på Pian när hon var gravid, men realismen blandas med traditionella humoristiska klichéer av äktenskap och familjeliv.
